GÅ TILL SVARET »

Ska enbart politiker höras i debatten?

Expressen lurade kändisar att skriva under debattartikel. Kan effekten bli att bara yrkespolitiker vågar uttala sig om politik?

av Marcus Andersson, 11 mar 2003

Tidningen Expressen går ut stort med att de lurat ett antal kändisar och debattörer att under falska förespeglingar och mot erbjudande av pengar skriva under ett debattinlägg. En reporter på tidningen (Ingvar Hedlund) har ringt upp kändisar och sagt att de har en debattartikel som DN lovat att ta in; att LO och Svenskt Näringsliv gemensamt står bakom och att artikeln redan är undertecknad av sossarnas partisekretrare Lars Stjernkvist och f d moderatledaren Carl Bildt. I det skedet; hur många skulle då misstänka att det vore något lurt eller att artikeln skulle innehålla felaktigheter?
Och vad värre är; hur ska kändisar som inte gått den långa vägen genom politiska ungdomsförbund, kaffekokande i lokalföreningar etc, överhuvud taget våga egagera sig politiskt igen? Minns Martin Timmell, som TV4 satte munkavle på när han ville skriva på ett upprop för euron. Vill Expressen att bara yrkespolitiker ska höras i den politiska debatten?

Svar från Expressen

12 mar 17:40
"Vill Expressen att bara yrkespolitiker ska höras i den politiska debatten?", frågar Marcus Andersson.
Här är det korta svaret:
Nej.
Här är den långa bakgrunden:
Avsikten med Expressens reportage (2002-03-11) var att granska hur opinionsbildning bedrivs i media: om politiker, statsvetare och kändisar verkligen vet vad de uttalar sig om och vem som egentligen är avsändare bakom "deras" utspel?
Min personliga uppfattning är att det blivit vanligare med exempelvis debattupprop, och att organisationer/företag/PR-firmor/partier allt oftare anlitar kändisar för att sprida sina budskap.
Det finns säkert flera orsaker till den här utvecklingen; införandet av personval ökar incitamentet för partier att profilera sig med kända namn; det nya mediautbudet som innebär att fler tv-kanaler har fler morgonsoffor att fylla; den hårdnande konkurrensen mellan t ex DN-SvD och Aftonbladet-Expressen kan utnyttjas av dem som har "bra namn" eller "tunga utspel" att erbjuda redaktionerna; journalisterna själva arbetar med begränsade resurser under tidspress; gemensamhetsintressen kan uppstå mellan den som vill göra ett oväntat utspel och redaktörer som vill citeras av andra medier; osv.
Expressens reportage handlade alltså om att granska hur "debattörer" agerar.
Vi beslöt att låta reportern Ingvar Hedlund slumpmässigt ringa runt bland kända namn, presentera oss som "Stiftelsen Ja till Euro" och erbjuda kändisarna att signera en debattartikel om EMU-frågan mot ett arvode om 5 000 kronor. Vi berättade också att en stor morgontidning redan sagt ja till publicering samt att även en rad andra kända opinionsbildare skulle underteckna skrivelsen.
En rad personer tackade ja – bland annat en riksdagsledamot och en statsvetare. Någon av kändisarna ville ha debattartikeln per fax först, någon ville ha den uppläst, någon sa ja utan att fråga om innehållet – alla ville ha sina 5 000 kronor och berättade villigt hur pengarna skulle betalas ut.
Men: ingen av "debattörerna" kontrollerade ens om vår påhittade stiftelse existerade. Enkla kontroller hade då givit vid handen att adressen var fel, att telefon- och faxnummer gick till Expressen liksom alla uppgifter om organisations-, postgiro- och banknummer.
Ingen av "debattörerna" reagerade heller på de sex felaktigheter som förekom i artikeln som de så gärna signerade.
Expressens avsikt var förstås inte att peka ut just de kändisar som förekom i reportaget som särskilt slarviga. Jag förstår om de ångrar sig idag, men vår avsikt har aldrig varit att kritisera just dem. Min gissning är att många andra namn i offentligheten, under samma förutsättningar, hade agerat likadant.
Avsikten har förstås inte heller varit att hävda att just de felaktigheter som förekom i debattartikeln, tex fel datum på valdagen och fel antal ERM-länder, skulle vara särskilt allvarliga och borde ha upptäckts av dem.
Det centrala är istället att Expressen ställde 3 frågor:
– Kontrollerar kändisarna vem som vill ha deras namn under debattartiklar?
– Kontrollerar de innehållet i skrivelserna?
– Accepterar de ersättning för att debattera politik?
Svaret på dessa frågor var nej, nej respektive ja.
Några av "debattörerna" har efteråt hävdat att det inte var arvodet som fick dem att tacka ja, utan engagemanget i EMU-frågan. Det stämmer säkert.
Men det verkligt problematiska är att de var beredda att offentligt företräda en organisation som inte ens fanns och som spred felaktigheter.
Ett par av "debattörerna" har förklarat sin aningslöshet med att de var stressade och upptagna när de sa ja till vår förfrågan; då är lärdomen för dem och alla andra att nästa gång fatta såna här beslut under andra former.
Att "debattörerna", dessutom, accepterade 5 000 kronor i arvode är anmärkningsvärt men inte avgörande för Expressens publicering. Slutsatsen av reportern Ingvar Hedlunds artiklar hade ändå blivit densamma:
Opinionsbildning i media, också när den presenteras i avsändarens (skenbart) egna ord i form av en debattartikel, ska tas del av med största vaksamhet.
Det finns också orsak att vara skeptisk till medias egna kontroller. Många redaktioner, säkert också Expressen, har säkert publicerat debattinlägg signerade av personer som egentligen inte var insatta i innehållet. Många nyhetsredaktioner, Expressen bland dem, har säkert anledning att förhålla sig mera kritiskt till opinionsbildning och marknadsföring än vad vi gör i dag.
Ett intressant experiment som vi diskuterade, men avstod, hade varit att låta denna Expressen-påhittade "stiftelse" skicka detta felaktiga debattinlägg till ett antal redaktioner för publicering…
Expressens publicering har diskuterats i bland annat SVT24, radions Studio Ett, SVT Morgon och uppmärksammas i SvD i dag. Kommentarerna i dag, på t ex DN:s och Expressens egen ledarsidar, andas den eftertanke som vi hoppades uppnå.
Så här skriver t ex tidningen Arbetarbladets ledarsida i dag om Ingvar Hedlunds artiklar i Expressen:
"För alla som ännu inte bestämt sig inför 14 september kan tidningens avslöjande artiklar tjäna som inledning till självstudier."
Jag tror att det också finns anledning till eftertanke hos de opinionsbildare och kändisar som ibland skriver under såna här debattartiklar, hos organisationer och PR-firmor som sprider dem – och, förstås, hos oss i media.
Vänligen
Thomas Mattsson,
redaktionschef på Expressen
|
|


| Titel:
Ska enbart politiker höras i debatten? |



| Publicerad: 11 mar 2003 10:38 |


Kritiken riktar sig mot följande artikel/program:


|
|
|